Malin Carlsson

Tro det eller ej men jag, jag är en av alla dem som suttit bänkade framför tv:n idag för att se på bröllopet så många har väntat på, så länge. Daniel och Viktorias bröllop. Jag är lite chockad över det själv eftersom jag inte för en sekund trodde att jag skulle få för mig att titta på något liknande.

Jag kom hem efter en dag på Sörpings gator. En dag kantad av dans, regn och solsken i en salig blandning. När jag kom hem sattes tv:n igång för att spela in en film och på var vad den förblev. Det kändes som att alla tv-kanaler pryddes av detta bröllop och jag blev fast. Fast var verkligen ordet. Tanken först blev att bara stanna kvar vid tv:n så pass länge att jag hann se alla fina klänningar. Men här sitter jag fortfarande och har inte rört mig många meter sedan klockan tre.

Jag har hela tiden haft en väldigt negativ inställning till denna tillställning eftersom jag alltid undrat varför våra skattepengar ska gå till någonting som vi egentligen inte själva får ta del av. Dessutom tycker jag inte riktigt om hur det här skapar uppståndelse när man inte bryr sig om alla de "vanliga" bröllopen som sker dagligen. Men när jag såg det här ändrade jag helt inställning. Nej, där ljög jag. Jag har fortfarande samma synsätt på det hela men tycker det var ett så otroligt fint arrangerat bröllop att jag inte kan annat än att glädjas med dem och känna att de verkligen är värda denna otroligt fina dag. De är ju trots allt två numera väldigt högt uppsatta och betydelsefulla personer för Sverige och inte allra minst för deras familjer så klart.

Nu har jag chockat er färdigt för idag. Både bröllopstittande och bloggskrivande, på samma dag. Det kanske blir för mycket för er att ta in? ;) Nu har jag flummat klart och ska återgå till tv-tittandet.