Malin Carlsson

Måste berätta en helt galen grej som hände mig på bussen hem förut:

Gick på 450:n mot Söderköping vid Södertull och hade lagom hunnit sätta i mina hörlurar för att njuta av en min musik när det går på två killar i Hageby. Den ena killen sätter sig lite längre fram i bussen men den andra fortsätter bak och sätter sig på sätet bakom mig. När han precis ska sätta sig ser jag att han har någon namnbricka på sig där det stod något om att han var kristen osv.. inte mer med det tänker jag utan lutar mig tillbaka och njuter av musiken, tills jag känner att någon sträcker fram armen mellan stolarna och knackar mig lätt på axeln. Lite lagom sur vänder jag mig om eftersom killen störde mig och min musik..

Då säger han: - Ursäkta men jag skulle uppskatta en tyst och stilla resa nu. Observera att han ler hela tiden.

Då svarar jag sjukt drygt tillbaka: - Jaha men då valde du fel plats.. och vänder mig tillbaka igen, utan att skruva ner musiken..

Killen ser otroligt förvånad ut, vilket nog bara är förnamnet av vad jag gjorde när jag precis kom på mig själv med vad jag faktiskt hade sagt. Resten av resan bestod av att sitta och göra sig så osynlig som möjligt...

Tyckte jag lyckades ganska bra tills vi kommer till Östrarydsvägen i Sörping och hans kompis kommer bak och ställer sig och pekar mot mig. Jag får värsta paniken och tänker bara nejnej, nu har han fått reda på vad jag har gjort. Men sen inser jag att han bara vill få sin kompis att förstå att de ska gå av där. Killarna gick av och jag drog en djup pust av lättnad!

Hoppas inte eran dag varit fullt lika pinsam som min ;)